Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Inspelningar av LU Lands föreläsningsserie om funktionella landskap

Föreläsningsserien ”Förvaltning av funktionella landskap för biologisk mångfald - vad säger forskningen?” är ett samarrangemang mellan LU Land, Länsstyrelsen Skåne och det strategiska forskningsområdet BECC (Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett förändrat klimat).

Del 1: Funktionella landskap för bevarande av biologisk mångfald – vad är det och varför behöver vi prata om det?

Del 2: Funktionella landskap – men vilka landskap och vilka ekosystem ska vi satsa på?

Del 3: Funktionella landskap - förlust av biologisk mångfald och landskapsförändringar.

Del 4: Rätt åtgärd på rätt plats – rumslig planering för bättre resultat

Del 5: Satellitdata, fjärranalys och AI – hur kan vi använda dagens tekniska möjligheter för bättre naturvård?

Del 6: Evolutionära aspekter i bevarandearbetet, varför vi behöver ta hänsyn till dem och hur vi kan göra det

Del 1: Funktionella landskap för bevarande av biologisk mångfald – vad är det och varför behöver vi prata om det?

En förvaltning av naturresurser på landskapsnivå efterlyses allt mer som en avgörande pusselbit i arbetet med att motverka förlusten av biologisk mångfald i ett förändrat klimat. Men vad menas egentligen med ett landskapsperspektiv? Vilka ekologiska processer och teorier ligger bakom detta koncept, och hur kan dessa bäst omsättas i praktiken?

På denna föreläsning gav Ola Olsson, docent vid Biologiska institutionen vid Lunds universitet, en överblick över vad vi menar med funktionella landskap och hur olika arters behov och funktioner kan tas tillvara i det praktiska bevarandearbetet. Moderator är Måns Bruun (Länsstyrelsen Skåne). 

Sammanställningen nedan innehåller några av de frågor som ställdes av åhörare, men som inte hann bli besvarade, under föreläsningen ”Funktionella landskap för bevarande av biologisk mångfald – vad är det och varför behöver vi prata om det?”, som hölls den 27 september 2023 av Ola Olsson, docent vid biologiska institutionen vid Lunds universitet. Frågorna är besvarade av Ola Olsson.

Mycket av vårt naturvårdsarbete bygger på tanken om värdetrakter. Tror du att habitatskvalitet är viktigare att jobba med än konnektivitet?

- Ja, åtminstone om det är stort nog. Fysisk konnektivitet (sammankopplade länkar) skapar förutsättningar för spridning för vissa arter, men spridning kan bara ske om det finns individer (eller frön etc.) som kan sprida sig och de kommer från habitat som har tillräcklig kvalitet. Utan tillräcklig kvalitet och areal så kan inte spridningsvägarna ha någon betydelse. Värdetrakter bör väl vara områden som har stor habitatareal av hög kvalitet inom ett större landskap. Verklig konnektivitet kommer ju inte enbart av länkar, utan i första hand av att livskraftiga populationer producerar många individer som kan sprida sig.

Då betydelsen av habitatstorlek och konnektivitet är olika beroende på organism/organismgrupp vi tittar på, hur kan man resonera i bevarandearbetet för att "generalisera" och kunna göra rätt avvägningar/prioriteringar? Vilka arter bör man titta på för att definiera behovet av kvalitét/storlek/konnektivitet? Typiska arter? Ska vi fokusera på de som är känsliga (tex med låg spridningsförmåga) ofta rödlistade arter?

- Viktig men svår fråga som det nog inte går att ge ett helt rakt svar på. Jag tror att det kan vara praktiskt att försöka bestämma sig för vad som ska prioriteras och försöka få ner fokus till ett mindre antal arter. Bäst är kanske om det går att arbeta med någon form av paraplyarter, eller som du skriver, typarter som kan tänkas dela habitatkrav och/eller egenskaper med andra arter. De känsligaste och sällsyntaste arterna har ofta speciella krav, vilka kan vara viktiga att fundera på, men de kan också ha speciella problem som kan kräva väldigt speciella åtgärder. Gör man en prioritering på vissa arter så är det förstås klokt att försöka tänka igenom vilka konsekvenser det kan tänkas få för övriga arter också.

Om man har typ metapopulationer för fjärilar, hur bör man tänka kring skötseln? Fokusera på en av lokalerna och optimera för att få en sourcepopulation där, underhålla så många lokaler som möjligt eller försöka binda ihop dem?

- Om man vet, eller känner sig säker på, att det verkligen är en metapopulation så tror jag att man ska satsa på några stycken (så många man kan…) områden och ge dem så goda förutsättningar som möjligt för att ha livskraftiga populationer med goda chanser till överlevnad mellan åren. Om man därefter vill binda ihop så ska man nog fundera på vad det är man binder ihop med. Är det också habitat, så har man kanske helt enkelt skapat mer habitat i landskapet, vilket ju är utmärkt på alla sätt. Om det bara är en spridningsväg så behöver man nog förvissa sig om att den verkligen fungerar.

Är utdöendeskuld egentligen inte ett lite väl deterministiskt begrepp? En historisk skuld spelar ju utan tvivel roll i stor skala, men den enskilda populationen ”vet” ju inte detta. Så länge en art finns på en plats kan man ju fråga vad som behövs för att vända utvecklingen just där.

- Ja, det ligger mycket i det. Samtidigt så är det nog så att utdöendeskulden till stor del faktiskt är en stokastisk (slumpmässig) effekt, eller snarare summan av de olyckor som kan drabba alla arterna som finns kvar i ett landskap där mycket habitat gått förlorat. Determinismen uppstår för att det handlar om många arter och för att, när förutsättningarna i landskapet är dåliga, så kan en art lätt försvinna från ett område, men det är mycket svårare att återkolonisera. Lite som att lägga en boll i en trappa: förr eller senare har den hamnat på den nedersta våningen. En ytterligare deterministisk del kommer av att sink-populationer kommer att dö ut om de förlorar sina source-populationer – de kan ibland leva kvar ganska länge, men klarar sig inte i längden utan inflöde. 

Jag förstår Ola som tycker att source-sink är den bästa teorin. Gäller det även i situationer där arterna är väldigt hotade?

- I de situationerna så saknas förmodligen ”sourcen”. 

Du säger att arealen är viktigast, följt av kvalitet och sedan habitatens fördelning och konnektivitet i landskapet. Varför kommer då Better före Bigger i BBMJ?

-  Detta föreslår Isaac et al. (2018) av pragmatiska skäl för att de menar att det ofta är lättare att arbeta med kvalitet än yta i de befintliga områdena.
 

Tips för vidare läsning

Rapport om funktionella landskap för biologisk mångfald, von Post m.fl. 2022: 
Microsoft Word - Kunskapsrapport MMR Funktionella landskap 20220405.docx (lansstyrelsen.se)

Rapport om funktionell grön infrastruktur i urbana miljöer, Haaland m.fl. 2023: 
Microsoft Word - Urban_GI_Rapport_Haaland_Stålhammar_Niss_230221 tillgänglig.docx (lansstyrelsen.se)

Isaac m.fl. 2018. Defining and delivering resilient ecological networks: Nature conservation in England. Journal of Applied Ecology, 55: 2537-2543. https://doi.org/10.1111/1365-2664.13196

Del 2: Funktionella landskap – men vilka landskap och vilka ekosystem ska vi satsa på? 

I en värld med begränsade resurser ställs det praktiska bevarandearbetet ofta inför olika typer av avvägningar. Vilka arter, funktioner, ekosystem eller landskap bör vi bevara? Att ha tydliga mål är viktigt för att kunna välja rätt åtgärd, men behöver man alltid prioritera - eller går det att hitta synergier? Finns funktionella landskap som gynnar….allt? 

På denna föreläsning ger Henrik Smith, professor vid Biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, en överblick över kunskapsläget kring funktionella landskap för både hotade arter och ekosystemtjänster, och berättar hur ett landskapsperspektiv kan guida i de avvägningar som behöver göras. Moderator är Måns Bruun (Länsstyrelsen Skåne).

 

Del 3: Funktionella landskap - förlust av biologisk mångfald och landskapsförändringar

Idag beräknas cirka en miljon arter vara utrotningshotade, däribland 2 av 5 växtarter. Dessa förändringar drivs främst av vår ohållbara markanvändning inom jord- och skogsbruk som leder till att fler arter och populationer trängs undan. Klimatförändringarna riskerar att ytterligare förvärra situationen för många arter som inte klarar av att anpassa sig i samma snabba takt som förändringarna sker.

Föredraget hölls av Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens, Kew i Storbritannien, professor i Systematik och Biodiversitet vid Göteborgs universitet samt gästprofessor vid University of Oxford. Han har även gett ut boken Ett dolt universum: Jordens okända biologiska mångfald och sommarpratade om biologisk mångfald 2021.

Alexandre presenterade de senaste rönen om läget för den biologiska mångfalden och de lösningar som forskarna och samhället nu arbetar med i ljuset av de omfattande landskapsförändringar som vi ser globalt. Moderator var Gabrielle Rosquist från Länsstyrelsen Skåne.

 

Del 4: Rätt åtgärd på rätt plats – rumslig planering för bättre resultat

Många lantbrukare engagerar sig för att främja miljön, såsom genom att anpassa användningen av pesticider och gödningsmedel för att minska påverkan på den biologiska mångfalden. Platsens betydelse för dessa åtgärder är ofta avgörande för deras effekt. Det är därför av stor vikt att förstå vilka faktorer som påverkar åtgärdernas effektivitet och att genomföra dem med dessa faktorer i åtanke.

Välkommen att lyssna till William Sidemo Holm, postdoktor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, som ger oss en överblick över det aktuella kunskapsläget kring hur rumslig planering påverkar miljöresultaten av miljöåtgärder. Dessutom kommer William att dela insikter om hur policyer kan anpassas för att maximera upptaget av åtgärder där de behövs som mest.

Föreläsningen ingår i föreläsningsserien "Förvaltning av funktionella landskap för biologisk mångfald - vad säger forskningen?", som LU Land samarrangerar med Länsstyrelsen Skåne och det strategiska forskningsområdet BECC (Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett förändrat klimat). Föreläsningen riktar sig till dig som arbetar med natur- och miljöfrågor i ett landskapsperspektiv, eller är intresserad av ämnet av andra skäl.

 

Del 5: Satellitdata, fjärranalys och AI – hur kan vi använda dagens tekniska möjligheter för bättre naturvård?

Dagens tekniska möjligheter är enorma – även för naturvården! För att kunna bedriva ett kostnadseffektivt naturvårdsarbete och utvärdera resultaten av de insatser man genomför, krävs en god bild över hur olika miljöer ser ut och förändras över tid. Vid dagens föreläsning får vi veta mer om hur man kan använda satellitdata och data från övervakningsprogram i arbetet med bevarande och förvaltning. Föreläser gör Hakim Abdi, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, om sitt arbete med att använda satellitdata och data från övervakningsprogram för att ta fram metoder och underlag för mer välgrundade beslut inom bevarande och förvaltning. Obs! Föredraget är på engelska.

 

Del 6: Evolutionära aspekter i bevarandearbetet, varför vi behöver ta hänsyn till dem och hur vi kan göra det

Många naturvårdsåtgärder planeras utifrån och följs upp med ett fokus på artantal eller populationsstorlek. Men det finns en hel del exempel på bevarandeprojekt som tydliggör betydelsen av att även ta hänsyn till genetiska och evolutionära aspekter. Föreläsningen behandlar lite av bevarandegenetikens historia och diskuterar situationer där genetiskt och evolutionärt tänkande kan bidra till eller ge ett annorlunda perspektiv på bevarandearbetet. Föreläser gör Stefan Andersson, forskare vid Biologiska institutionen vid Lunds universitet.