Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

15 prioriterade utmaningar

- så lades grunden för vårt arbete

Som en grund för vårt arbete genomförde vi under 2020 en framtidsspaning (en så kallad Horizon scanning). Vi bjöd in drygt 250 aktörer från forskning och samhälle till att gemensamt identifiera och prioritera de utmaningar som anses viktigast att lösa för att kunna utveckla en hållbar markanvändning i Sverige.

LU Lands prioriterade utmaningar är (utan inbördes ordning)

  • Identifiera styrmedel som balanserar privata och allmänna intresse och samtidigt kan accepteras av markägare.  
  • Identifiera fungerande metoder för att internalisera miljökostnader i priset på varor.
  • Förbättra samverkan mellan olika intressenter för att utnyttja synergier vid markanvändning.
  • Utveckla verktyg som gör att forskningen kan bidra på ett bättre sätt till dialog mellan aktörer och sektorer för att lösa målkonflikter mellan produktion och miljömål men också mellan olika miljömål.  
  • Säkerställa att det finns tillräckligt med odlingsbar mark för att säkerställa framtidens livsmedels-och biomassaproduktion. 
  • Hitta en balans mellan en odling som är ekonomiskt hållbar idag och ekologiskt hållbar på sikt, och ge incitament och platsspecifika rekommendationer för jordbrukare att bedriva en sådan odling.  
  • Identifiera vilken växtförädling och vilka anpassningar av produktionssystemen som behövs för att säkerställa tillgången på mat och biomassa i ett framtida klimat. 
  • Utveckla metoder och verktyg (beslutsunderlag) som kan användas för att identifiera kunskapsbehov och belysa målkonflikter när det gäller markanvändning och därmed användas i dialoger mellan intressenter. 
  • Identifiera hur vi kan öka landskapens (även urbana) vattenhållande förmåga för att kunna hantera ett förändrat klimat. 
  • Utveckla metoder för att styra åtgärder inom skogs- och jordbruk till rätt plats, så att bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster optimeras. 
  • Identifiera, avgränsa, hantera och finansiera behovet av bekämpning av invasiva arter. 
  • Skapa strukturer på regional nivå som kan hantera hållbar samhällsutveckling när det gäller frågor som energi, livsmedel, mobilitet, klimatanpassning, rekreation, och biologisk mångfald. 
  • Visa på en hållbar stadsutveckling som samtidigt bevarar eller ökar andelen gröna ytor och de värden dessa genererar samt identifiera styrmedel som leder dit. 
  • Identifiera vilka alternativa sätt att förvalta skog (t.ex. kontinuitetsskogsbruk, gödsling, minskat uttag, återvätning) som ger störst positiv klimateffekt genom att t.ex. påverka kolinlagring på kort (under de närmaste kritiska decennierna) och/eller lång sikt. 
  • Identifiera vägar att påverka normer eller incitament för att bedriva naturvård inom skogsbruket, så att andra värden än produktion gynnas.