Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Inspelningar av föreläsningsserien klimat och hållbar markanvändning

Föreläsningsserien "Klimat och hållbar markanvändning" började hösten 2025. Under serien fördjupar vi oss i hur markanvändning påverkar klimatet – och hur klimatförändringar i sin tur bidrar till att forma och påverka våra landskap.

Serien vänder sig främst till dig som arbetar med klimat-, natur- eller miljöfrågor i ett landskapsperspektiv, till exempel inom myndigheter, kommuner, organisationer eller forskning. Även du som har ett allmänt intresse för klimat och hållbar markanvändning är varmt välkommen.

Föreläsningsserien ”Klimat och hållbar markanvändning” är ett samarrangemang mellan LU Land och Länsstyrelsen Skåne.

Du kommer till respektive inspelning genom att klicka på länkarna nedan:.

  1. Markanvändning och klimatet - en introduktion
  2. Skogens klimatnytta
  3. När arvet från luftföroreningarna möter klimatförändringen: vad händer med skogsmiljön?
  4. Klimatmodellerna bakom IPCC-rapporterna
  5. Klimat och hälsa
  6. Miljöpsykologiska perspektiv på klimatförändringen
  7. Urban klimatanpassning - planering för klimatneutrala städer

Markanvändning och klimatet - en introduktion

Hur påverkar markanvändning klimatet? Och hur påverkar klimatförändringar i sin tur våra landskap och den biologiska mångfalden? Henrik Smith, professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap och Biologiska institutionen vid Lunds universitet, berättar om de komplexa sambanden mellan markanvändning, klimat och biologisk mångfald, och om hur vi kan göra markanvändningen mer hållbar.

Markanvändning och klimatet - en introduktion

Skogens klimatnytta

Skogen spelar en stor roll för klimatet, vilket återspeglas i Parisavtalet och EU:s gemensamma klimatpolitik, men är nedtonat i den Svenska politiken. Skogens kolsänka ersätter inte fossila utsläppsminskningar, men den kan bidra till en snabbare minskning av nettoutsläppen. Träprodukter från skogen kan bidra genom att ersätta fossilbaserade produkter, men denna nytta är ibland överdriven och missvisande. Hör Markku Rummukainen, professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet, ge en inblick i kunskapsläget kring skogens klimatnytta och möjligheterna som finns att öka den. 

När arvet från luftföroreningarna möter klimatförändringen: vad händer med skogsmiljön?

Trots att nedfallet av svavel och kväve från luften har minskat bär skogsmarken på ett arv efter flera decennier med högt nedfall. Marken har blivit surare, kväve har ackumulerats, och andra näringsämnen har läckt ut. I denna föreläsning berättar Cecilia Akselsson, forskare vid Lunds universitet, om hur historisk försurning och kväveupplagring samspelar både med ett förändrat klimat och med skogsbrukets skötselmetoder, såsom gödsling och uttag av grenar och toppar (grot), och hur detta kan påverka markens kemi och vattenkvalitet. Föredraget bygger till stor del på en ny rapport från Krondroppsnätet:

 Krondroppsnätet 1985–2025 – fyra decennier med övervakning av luftföroreningar och deras effekter i skogsmark 

Klimatmodellerna bakom IPCC-rapporterna

Klimatförändringarna är här och kommer fortsätta en lång tid framöver, även om vi lyckas minska våra utsläpp i enlighet med Parisavtalet. Men hur kan vi veta på vilket sätt som klimatet kommer att förändras och vilka konsekvenser det får? Vilken forskning ligger egentligen bakom de omfattande rapporter som tas fram av FN:s klimatpanel IPCC?

På denna föreläsning berättar Paul Miller, klimatforskare på Lunds universitet och expert på klimatmodellering, om hur olika scenarion för vårt framtida klimat tas fram. 

Klimat och hälsa

Under denna föreläsning berättar Anna Oudin, forskare vid Lunds universitet, om sambandet mellan klimatförändringar och hälsa. Detta med utgångspunkt i sina svenska studier om hur olika aspekter av ett förändrat klimat påverkar dödlighet, hjärt-kärlsjukdom, psykisk hälsa och sårbara grupper i befolkningen. Dessutom lyfts hur dessa effekter samverkar med socioekonomiska faktorer och redan existerande ojämlikheter i hälsa, och hur oro för klimatförändringar i sig kan påverka psykiskt välbefinnande, särskilt bland unga.

Miljöpsykologiska perspektiv på klimatförändringen

Klimatkrisen påverkar inte bara fysisk hälsa utan har också betydande konsekvenser för psykiskt välbefinnande. Under denna föreläsning berättar Marlis Wullenkord, forskare vid Lunds universitet, hur klimatförändringar hänger ihop med mental hälsa och hur emotionella reaktioner på miljöproblem, såsom oro, sorg och frustration, kan påverka både mental hälsa och engagemang. Fokus ligger på mekanismer för känsloreglering och coping, samt hur dessa processer kan stödja individers psykologiska motståndskraft och främja hållbara beteenden.

Urban klimatanpassning - planering för klimatneutrala städer

Städer drabbas hårt av klimatförändringarna och står inför omfattande klimatanpassningsarbete. Samtidigt bidrar städer i stor omfattning till växthusgasutsläpp, vilket också gör att här finns stor potential till att minska på de globala utsläppen. På denna föreläsning talar Jessica Page, forskare vid KTH, om städernas roll i den globala klimatförändringen samt hur de kan hantera de sammanlänkade utmaningarna med att begränsa klimatförändringen och anpassa städer till dess konsekvenser.